Grafen (vars upptäckt gav nobelpriset i fysik 2010) består av ett enda lager av kolatomer, som hänger ihop, som i ett supertunt hönsnät, och därför osynligt. Samtidigt är det starkt som stål och leder ström bättre än kisel, och är därför mycket lovande för framtiden.
Forskare och industri behöver därför materialet för att experimentera med. Men grafen är svårt att göra och måste tillverkas i fysiklabb. Ett forskarlag vid Linköpings universitet har tagit fram en kemisk process där man upphettar en förening av kisel och kol, kiselkarbid. Efter behandling blir det tunna kollagret, grafen, kvar på ytan av en bricka, påminnande om en liten cd-skiva, en process som nu är så pass stabil att man kan tala om en slags masstillverkning.
Forskarna, som än så länge är ensamma med detta i Europa, tänker sig nu att både universitet och industri kan vilja köpa deras produkt. Att den stora elektronikindustrin på en gång skulle ändra sin tillverkning, idag baserad på kisel, är nog inte realistiskt, men det finns andra tillämpningar där vi snart kan se grafen i praktiken, som att upptäcka gaser, till exempel brandrökssensorer, berättar Mikael Syvärjärvi i forskarlaget vid Linköpings Universitet.
Mer om grafen bl a här.
- – - – - – - – - – - – - – - – - – - – - – - – - – - – - – - – - – - – - – - – - – - – - -
Claes Foxérus 0708-254400
Trendspotter and creative communicator; editor-in-chief at www.produktutveckling.nu and communication manager at Scalae AB.
No comments yet.